Pension - så funkar den och så kan du påverkar den
Allmän pension, tjänstepension, premiepension – och eventuellt eget sparande. Så här funkar pensionssystemet och så kan du påverka hur stor den blir.
Medellivslängden i Sverige ökar och för att pensionssystemet ska ge den pensionsnivå som är tänkt behöver vi jobba längre. När du kan gå i pension beror på vilket år du är född. Pensionsåldern kommer fortsätta höjas i takt med att medellivslängden ökar.
Det hela handlar egentligen om enkel matematik. Vi lever längre nu än vi någonsin har gjort tidigare, vilket förstås är en god nyhet. Men det innebär också att det pensionskapital vi har ska betalas ut under fler år. Vi behöver alltså leva på samma pensionspengar, men under längre tid. Det här innebär att de framtida pensionsnivåerna blir betydligt lägre än dagens – om inget görs. För att motverka att pensionerna blir lägre i takt med den ökande livslängden har riksdagen beslutat att höja pensionsåldern.
Skulle man inte anpassa pensionsåldern utifrån förväntad medellivslängd skulle den som idag är 40 år få under 60 procent av sin slutlön i pension och den som är 30 år bara drygt 50 procent. Med de nya pensionsåldrarna höjs pensionerna avsevärt. De flesta kommer få omkring 70 procent eller mer av sin slutlön i pension.
Höjningen av pensionsåldern sker genom införande av så kallade riktåldrar för pension. När systemet med riktålder införs 2026 kommer pensionsålder troligen vara 67 år. Varje årskull förväntas leva längre än den före, därför kommer pensionsåldern följa förväntad medellivslängd per årskull. De som är 30 år idag kommer till exempel att gå i pension när de är omkring 69 år – och kan på så sätt räkna med att få en pension på omkring 70 procent av sin slutlön i pension.
Vi har ett stabilt och robust pensionssystem, men i takt med att vi lever längre behöver vi också arbeta längre. Det får vi vara beredda på.
Första steget mot införandet av riktålder i pensionssystemet, det vill säga en lägsta ålder för uttag av allmän pension som beror på vilket år du är född, tas 2023. Från 2023 får man som tidigast börja ta ut allmän pension samt få eventuell garantipension och bostadstillägg från 63 års ålder.
De nya reglerna kommer att påverka människor på olika sätt. Den som kanske har haft ett tungt jobb och ser fram emot att gå i pension kommer att få skjuta på den, samtidigt som att jobba längre också ökar avsättningarna till pensionen, skjuter upp uttaget av pensionskapitalet och gör att pengarna betalas ut under färre antal år. Pensionen blir helt enkelt högre, även om den kommer senare.
I takt med att pensionsåldern höjs kommer även åldern för hur länge man har laglig rätt att arbeta kvar på sin arbetsplats att höjas. Och jobbar man vidare ytterligare något eller några år så kan man höja sin pension ytterligare. För vanligt förekommande yrken ökar pensionen med över 1 500 kronor per månad om man jobbar ett år efter sin ordinarie pensionsålder.
När systemet med riktålder införs 2026 kommer pensionsålder troligen vara 67 år. Pensionsåldern kommer sedan höjas allteftersom. I vilken takt är ännu inte beslutat av riksdagen, men enligt tidigare förslag från Pensionsmyndigheten blir den prognostiserade riktåldern så här:
Pensionen som du får från staten och jobbet ger ungefär 70 procent av din månadslön i pension. Om du vill få mer så behöver du spara själv till pensionen. Kontakta oss i internetbanken så hjälper vi dig.
Vill du veta mer om hur och när du kan ta ut olika delar av din pension? Hur du ansöker om den? Och hur det funkar med skatt på pensionen? Läs mer och planera inför din pension.
Födelseår | Riktålder |
---|---|
1958-1959 |
66 år |
1960-1966 | 67 år |
1967-1980 | 68 år |
1981-1996 | 69 år |
1997-2014 | 70 år |
2015- | 71 år |